STRIGELGUIDEN
Varje gång en rakkniv används så utsätter skäggstråna eggen för hårt slitage.
Om du använder en rakkniv bör du ha en strigel. Det finns olika modeller, handhållna och frihängande.
Striglar slipar inte rakkniven, men används för att hålla eggen vass genom att göra ren den mellan rakningarna. Dessutom vässas knivens mikroskopiska tänder på eggen upp av läderremmen och förhindrar att kniven blir slö. Regelbunden strigling och en god teknik kan få en rakkniv att hålla i många år.
Vilken modell ska jag välja?
Det finns två modeller, frihängande och handhållna. Den frihängande är den mer klassiska modellen medan en handhållen är en modern variant av den.
Läs mer
Frågor och svar om striglar
I vår guide har vi samlat några av de vanligaste frågorna vi får. Om du har fler eller andra frågor kontakta oss gärna.
Bra striglar är gjorda i ett flexibelt och tåligt material, med en slät yta och rätt tjocklek.
Det är främst två typer av skinn som används, varav striglar av koskinn är vanligast. Kalvskinn har högre kvalitet än koskinn, men det är också dyrare. Kalvskinn ger en mycket bra glidyta som specialister kan använda för att få bättre effekt på slipningen av knivens egg, men ”vanligt” koskinn är absolut tillräckligt.
Strigling av en rakkniv är något som alltid ska göras innan varje rakning med rakkniven. Det har två syften. Att ta bort damm och andra små partiklar från knivbladet. Dessutom räta ut de mikroskopiska vågorna som blir i bladet vid rakningen.
Striglar har vanligtvis två sidor, en sida som är täckt med ett kraftigt tyg och en som är täckt med läder.
Tygsidan används först för att rensa bort damm och andra små partiklar från knivbladet.
Därefter används lädersidan för att räta ut de mikroskopiska vågorna som blir i rakbladet. Vågorna uppstår naturligt när knivbladet skär av skäggstråna. Om vågorna inte rätas ut finns risken att skärpan på bladet försämras. Något som kan leda till onödigt slitage och eller risken att skada sig.
Häng upp den med lädersidan uppåt och håll den sträckt.
Det gäller att vara lätt på handen som du håller kniven i, en bra tumregel är att det räcker med knivens egen tyngd. För hårt tryck kan få lädret att böja sig kring knivskaftet, vilket får eggen att rundas mot slutet och bli trubbig. Men tänk på att du, samtidigt som du är lätt på handen, också använder bestämda rörelser.
Håll kniven rakt mot lädret och låt hela bladet ha kontakt. Knivbladet får aldrig hållas lutande eftersom själva vässningen görs i en rak vinkel.
Kniven dras i riktning från eggen, det vill säga med knivens baksida före uppifrån och ned längs lädret. Börja med att dra den från kroppen, samtidigt som du håller strigeln spänd. Tänk på att vända rakkniven med ryggen mot lädret när du ändrar riktning. Om eggen hålls mot lädret så rundas den av och skärpan förloras.
Slipning av en rakkniv är en viktig men också en mycket svår process.
Det kräver stor noggrannhet och kunskap för att göras rätt. Om du är nybörjare med rakkniv rekommenderas att låta någon mera van slipa rakkniven åt dig. Med tiden kan du förstås själv lära dig det. Börja gärna med någon annan rakkniv som du köpt billigt och inte tänker använda för rakning. Detta för att inte förstöra din fina rakkniv.
Strigelpasta används både för att förlänga strigelns livstid och för att vässa och underhålla knivbladet.
Genom att smörja in lädret med fett så bevaras kvaliteten, samtidigt som det underlättar vid vässning av kniven. De finns med olika färger, som representerar olika grovlekar och som används för olika saker.
Första gången, eller när lädret känns torrt, ska den användas tillsammans med den gula strigelpastan. Den hjälper till att hålla lädret mjukt och förlänga livstiden, utan att innehålla någon slipeffekt. Den gula pastan kallas också för vit.
Pastorna används genom att försiktigt arbetas in i lädret, genom att använda handflatan eller en mjuk bomullsduk. Om du använder olika typer av pastor så är det viktigt att de används på olika sidor av strigeln eller på olika striglar. När du en gång har använt en strigel ihop med en pasta bör samma pasta användas i fortsättningen för att få den effekt som eftersträvas.
Den röda pastan innehåller små slipande partiklar och har medelgrov slipeffekt. Den ger kniven en dämpad skärpa.
Grön pasta har hög slipeffekt, den innehåller mycket slipmedel med grova partiklar. Den används på riktigt slöa rakknivar och ska användas med försiktighet.
Grå pasta används på canvasduk, som finns på vissa dubbelsidiga striglars baksida. Den används för att polera skärpan på eggen och fungerar som mjuk kalksten.
Dubbel pasta innehåller både röd och svart pasta, som används på två olika striglar, alternativt på olika sidor av en dubbel handhållen strigel. Den röda pastan är grövre och används för att slipa fram en vass kant på kniven. Den svarta strigelpastan är finare och används för att polera kanten på bladet och avsluta jobbet.
Strigeln används för att förnya skärpan på knivseggen före rakning, medan slipstenen, eller brynstenen, används för att slipa bladet och ge rakkniven en helt ny skärpa. Genom att använda en finkornig slipsten skärper du alltså knivbladet och med strigeln behåller du skärpan. Strigelpasta som innehåller slipmedel kan dock användas tillsammans med strigeln för att göra en lättare slipning av eggen.
Att slipa sin rakkniv är något som kräver mycket kunskap och för de allra flesta rekommenderar vi att lämna in sin rakkniv för slipning. Skulle det bli fel vid slipningen kan kniven skadas och bli obrukbar. Vi rekommenderar därför enbart att du skaffar en strigel själv och låter någon annan slipa kniven åt dig.
Vi har ett flertal blogginlägg för dig som vill veta mer om rakknivar
En guide som hjälper dig att välja rätt rakkniv i fem steg
Läs mer: Att välja rakkniv i 5 steg
I vår rakguide går vi genom hur du rakar dig med rakkniv eller shavette.